onsdag 26 september 2018

Starten på nästa äventyr!

Ute i världen igen

För ett par månades sedan frågade min chef mig något i stil med... -Vet att det inte var längesedan du var ute, men hur ställer du dig till att gå en kurs på 10 veckor i USA i höst? Frågeställningen lät enkel och svaret lika så, ett självklart ja! 

Men egentligen var frågan större än så då den innehöll betydligt fler frågetecken än svar när frågan ställdes. Datum var inte bestämt, men det fanns två handlingsalternativ med avresa direkt efter semestern eller mitten på hösten. Praktiska saker som boende var inte löst, inte heller arbetstid och dessutom var det något oklart vad utbildningen skulle innebära i praktiken. Inte heller var det riktigt klart vilka detaljerade målsättningar vi hade och vilka förväntningar som fanns.

Allt det där låter lite flummigt och ovant för min organisation men däremot var det övergripande målet klart och tydlig för mig: -Åk dit, inhämta så mycket kunskap som möjligt och förstå vad det handlar om. Tänk till. Kom hem och berätta. Förbättra. Utveckla för framtiden!
Det precis den typen av uppgifter som jag gillar och det som mitt jobb handlar om när jag trivs bäst! 

En rejäl utmaning, gärna på främmande mark (principiellt eller bokstavligt talat) och möjlighet för mig att tänka till. Fundera en gång extra: -Vad innebär detta egentligen? Varför gör de så här? Hur vill vi göra? Hur kan detta göras för att bli så bra som möjligt? Och för min del så kvittar det nästan om det är tankar kring stora strategiska beslut eller om det handlar om hur man ska få till en så "enkel sak" som boende på bästa sätt.
Oavsett vilket, det gäller f#n att tänka till en gång extra :-)

Som vanligt skriver jag här främst för att dela med mig av min tankar, upplevelser och min vardag. Det kommer bli väldigt lite storstrategiska beslut då det inte passar sig här online utan det kommer nog att handla mer om små vardagliga saker som jag upplever, tänker och reflekterar över. Förhoppningsvis kommer du att le igenkännande ibland, kanske skaka på huvudet, inse något om oss svenskar eller bara bli förvånad över hur saker kan gå till.

Och redan nu skriver jag om det som är viktigaste för mig, för att kunna trivas borta. Att mitt 💝 "släpper iväg mig"! 
Så stort tack för att du förstår mig, står ut med mig och att du låter mig åka.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar